Flytt mot finare vyer
Ensamt skulle det blivit borta i Hesperides Garden om jag och Annica inte varit taggade på att flytta även vi. Vi kan inte neka att vi haft bästa lägenheten, en underbar planlösning i jämförelse med de övriga lägenheterna, där det bara finns massa gångar och korridorer. Min och Annicas hade ytterdörren direkt in i köket där vi hade en köksö som halverade en vägg mellan matsalen och kokvrån, en soffa som stod med ryggen mot matbordet märkte av vardagsrummet, i slutet av vardagsrummet öppnades stora glasdörrar mot vår fyrkantiga balkong. I hälften av detta stora rum kom en liten hall där vi hade ett skåp för onödiga saker och tvättmaskin. Åt höger kom mitt rum med ett badrum och stora garderober, en stor säng och otroligt mysigt rum i allmänhet. Åt vänster kom först Annicas egna badrum och sen hennes sovrum som hade ett enormt stort fönster. Den lägenheten kan man sakna. Men det utsikten och gemenskapen vi har nu går inte att mäta mot två badrum.
Elysia Park har vi flyttat till, dit hela gänget förutom två stycken bor. Det vinkas mellan balkongerna och när någon ligger nere vid poolen kommer resten ner, antingen för ett tag eller för att ligga kvar och snacka tills det är dags att gå tillbaka till jobbet eller upp och äta. Nu är vi samlade hela gänget den sista tiden, två månader har börjat ticka, det är bara åtta helger kvar. Det finns mycket kvar att göra och gemenskapen och sammanhållningen i gruppen blir bara bättre och bättre. Än vill ingen tänka på när vi står där på Arlanda för att gå åt olika håll, sätta oss i våra lägenheter på olika områden runt om i storstaden Stockholm. Då man inte längre kan komma förbi och balkonghänga för att man ser att någon är hemma. Då man inte kan avsluta en kväll hemma i någons soffa. Då man inte kan mötas nere vid poolen och umgås en hel dag utan att ens ringa ett samtal eller skicka ett SMS.
